Elite athletes’ experiences of musculoskeletal pain management using neuroanatomical dry needling (naDN): A qualitative study in Swedish track and field
A qualitative study in Swedish track and field
Richard Thompson a*, Mårten Prosell b*, Toomas Timpkaa*
a, Athletics Research Center. Linköping University, Sweden
b, Doloradix AB, Sweden
This qualitative study was based on the thematic analysis method.13 It is reported in line with the Consolidated Criteria for Reporting Qualitative Research (COREQ) guidelines.14 The study design was approved by the regional ethics committee in Linköping, Sweden (2018/484-31). All participation was voluntary and informed written consent was obtained from all participants. Participants were not involved in the design, conduct, reporting, or dissemination of this research.
The study was performed in the Swedish elite track and field setting. The inclusion criteria were (1) current or former elite athlete, (2) history of longstanding MSKP (>3 months), and (3) treated at the study clinic (2016–2018). Elite athlete was defined as a track and field athlete competing/having competed in senior championships at national or international level, e.g. the Swedish, European or World Championships. The study clinic specialises in treating MSKP through the application of naDN.
“För att vetenskapligt kvalitetskontrollera Doloradixmetoden (naDN®) genomförde vi 2019/2020 en studie på svenska landslagsfriidrottare tillsammans med Linköpings Universitet.”
Bakgrund: Smärta är vanligt förekommande och medför negativa konsekvenser för såväl individ som samhälle. Vården av patienter med smärta tillhandahålls oftast av allmänläkare men brister i dess kvalité har beskrivits och forskning inom området är knapphändig. En klinik specialiserad på behandlingen av patienter med muskuloskeletal smärta har beskrivits som framgångsrik i behandlingen av dessa patienter.
Syfte: Att beskriva allmänläkares kliniska handhavande av patienter med muskuloskeletal
smärta i primärvården och jämföra deras tillvägagångssätt samt resonemang mot de på den
specialiserade kliniken. Att därefter jämföra de två kliniska förfaranden. Material och Metoder:
Observation av patientmöte med fältanteckningar och efterföljande intervju enligt semi-strukturerat
intervjuprotokoll analyserat via en manifest kvalitativ innehållsanalys. Selektionskriterier utgjordes av patient som kom för nybesök med anledning av muskuloskeletal smärta till allmänläkare av ST- eller specialist nivå på SLL drivna vårdcentraler under september till november 2020.
Resultat: 16 patientmötes observationer med 14 olika allmänläkare observerades varav 13 deltog i en efterföljande intervju samt ett patientmöte och intervju med klinikern från den omnämnda kliniken. Allmänläkare fokuserade sin undersökning kring området för smärtan och utförde neurologiska undersökningar på anamnestisk indikation. I den omnämnda kliniken nyttjades ett omfattande batteri av neurologiska tester i syfte att kartlägga smärtans orsak, men också för att utesluta allvarlig sjukdom.
Slutsats: Skillnader existerade framförallt rörande den kliniska undersökningens innehåll, utförande och uppfattningen om dess betydelse i handhavandet av patienter med muskuloskeletal smärta.
“You see what you know.”
– Mårten Prosell, CEO